Leukemia Info
Vad är Leukemi?
Leukemi är en cancerform som drabbar blodet och benmärgen. Benmärgen är en mjuk massa som finns inuti skelettet. Benmärgen uppgift är att producera blodceller, dessa är vita blodkroppar, röda blodkroppar och trombocyter. De vita blodkropparna hjälper kroppen att bekämpa infektioner (immunförsvaret). Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till kroppens olika organ. Trombocyter hjälper till att levra blodet för att på så sätt stoppa blödningar. Av stamceller i benmärgen bildas celler som i sin tur bildar de olika typerna av blodkropparna i korrekta antal, denna process kallas för differentiering.
När en person drabbas av Leukemi så börjar benmärgen att producera ”omogna” vita blodkroppar, dessa kallas för ”blastceller”. Blastcellerna kan inte uppnå sitt syfte, och produceras dessutom i allt för stora mängder vilket gör att de ”tränger” undan övriga blodkroppar.
Leukemi kan klassas som antingen myeloisk eller lymfatisk beroende på vilken typ av vita celler som är påverkade. Var typ är sedan indelad i en kronisk eller akut form, här är skillnaden med vilken hastighet som sjukdomen sprids. Kronisk Leukemi har ett långsammare förlopp än den akuta.
De fyra olika typerna av Leukemi är:
Akut Lymfatisk Leukemi (ALL)
Akut Myeloisk Leukemi (AML)
Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL)
Kronisk Myeloisk Leukemi (KML)
Blodcancer är inte enbart olika former av leukemi, utan inkluderar även Lymfom och myelom. Mer information om dessa finner du här.
Tecken och symptom
Det vanligaste tecknet för Akut Leukemi är att blåmärken och blödningar lätt uppstår (beroende på låga trombocytvärden), blekhet och trötthet (brist på röda blodkroppar), återkommande feber och förkylningar eller svårläkta mindre sår (beroende på lågt antal vita blodkroppar).
En del av de som drabbas av kronisk leukemi märker inte av några symptom alls, utan sjukdomen upptäcks först vid medicinska rutin kontroller.
Det är viktigt att påpeka att ovan nämnda symptom är desamma för flera olika sjukdomar och indikerar nödvändigtvis inte på leukemi. Emellertid, eftersom akut leukemi utvecklas snabbt och en tidig diagnos är en viktig del i en framgångsrik behandling, så är det klok att uppsöka en vårdcentral om man upplever symptom som tyda på leukemi.
Möjliga orsaker
Den bakomliggande orsaken till leukemi är fortfarande en gåta. Kronisk exponering för benzen på arbetsplatsen eller en extrem exponering av joniserande strålning kan förklara vissa fall, men långt ifrån alla.
Behandling
Målet för behandling av leukemi är att nå remission. Remission är då prover inte påvisar någon sjukdom och patienten återfår hälsan. När en patient med akut leukemi har haft komplett remission efter behandlingen i fem år så innebär detta oftast livslång bot. Siffror från olika behandlingscenter indikerar på att ett ökande antal personer fortfarande fem år efter behandling har komplett remission.
De vanligaste behandlingarna mot leukemi är cellgifter och strålning. Cellgifter dödar de sjuka cellerna i blodet, oftast får man cellgifter genom injektioner men ibland även tabletter. Cellgifterna är dock inte selektiva utan de dödar alla slags celler i blodet, även de friska. På grund av detta får patienterna oftast transfusioner (blod och trombocyter) för att tillgodose kroppens behov. Antibiotika används också, detta för att behandla infektioner men också för att förhindra dem.
Strålning innefattar användandet av joniserande strålning för att bryta ner cancercellerna. I många fall är en stamcellstransplantation nödvändigt för att bota leukemi.
Innan en transplantation så får man en stark dos av cellgifter och även ibland strålning, detta för att utplåna kroppens naturliga produktion av blodceller, därmed även elimineringen av sjukdomen. På detta följer en transfusion av ”nya” stamceller för att kroppen ska kunna återfå benmärgens normala funktioner.
Det kan ta upp till flera månader innan de ”nya” stamcellerna börjat fungera och den nya benmärgens funktioner åter är igång. Under denna tid blir patienten isolerad för att förhindra infektioner som är ett stort hot.
När stamcellerna är patientens egna, kallas det för en autolog transplantation. När cellerna kommer från en donator kallas det för en allogen transplantation.
Fortsatt forskning leder till förbättrade mediciner som kan ge bot utan en stamcellstransplantation, som alltid medför risker.
Biverkningar från cellgifter
Det är inte bara cancercellerna som är känsliga för cellgifter, utan även friska som har en snabb celldelning. Detta medför att cellgiftsbehandlingar har ett flertal negativa effekter, exempelvis nedsatt immunförsvar, blodbrist, låga trombocytvärden, håravfall, illamående, diarréer, hemorrojder, muntorrhet och temporär sterilitet. Biverkningarna beror på använda cellgifter, dosering och patientens allmänna kondition. Cellgifterna kan även ha en negativ påverkan på lever, hjärta och lungor. Dessa organ kontrolleras före, under och efter genomförd behandling.
Bieffekter borde inte vara så länge eftersom friska celler tenderar till att återskapas efter genomgången cellgiftsbehandling. På senare år har man kunnat mildra en del av biverkningarna på ett effektivare sätt än tidigare, bland annat illamående.
Hur ska man klara av en cellgiftkur?
A. Diet: En balanserad diet är det viktigaste för att säkerställa att kaloriintaget är tillräkligt för att undvika viktminskning. I fall av illamående så kan ofta sjukhuspersonal komma med tips som kan lindra illamåendet. Ofta kan det hjälpa om man äter mindre portioner men oftare, och äta innan man känner sig hungrig. Vätska är oerhört viktigt att få i sig i rätt mängd, detta då vätskan hjälper kroppen att göra sig av med de gifter och döda celler som bildas under cellgiftkuren.
B. Hygien: Hygien är väldigt viktig, det främsta man ska tänka på är handhygien, då bakterier lätt kan ansamlas på händer. För att motverka bakterier så ska man tvätta händerna och sprita dem regelbundet, givetvis efter toalettbesök men även om man varit i kontakt med ting där bakterier kan hålla hus. Munhygien är också viktigt då detta förhindrar svamp angrepp i mun och på tunga.
C. Psykologiska aspekter: Om man behöver någon att prata med, som inte är inom familjen så finns det kuratorer och präster. Det är bara att fråga en sjuksyster eller undersköterska.
D. Sex: Detta är beroende på hur behandlingen ser ut, är du osäker så fråga din läkare eller sjuksköterska. Vad som bör tänkas på är dock infektionsrisk.
E. Arbete: Det är möjligt att arbeta eller studera mellan behandlingskurerna om kroppen tillåter. Men det viktigaste och som tar mycket krafter är att bekämpa leukemin, vilket även kräver extra vila.
Hur ska jag bete mig som anhörig eller vän?
Leukemibehandling kan vara svår påfrestning både psykologiskt och fysiskt för patienten. Att vara inlagd och ibland även isolerad under en lång tid är väldigt tungt och det kan vara lätt att tappa motivationen. Låt den som drabbats av Leukemi få veta att du är där, oavsett om det är en nära familjemedlem, vän eller släkting. Vad som är väldigt viktigt att tänka på är att leukemipatienter har en försvagat immunsystem och därmed även drabbas enkelt av infektioner, så tvätta och sprita av dina händer noggrant och känner du dig det minsta snuvig eller sjuk, vänta då med ditt besök. Annat som kan tas i åtanke är att patienter blir svagare efter behandlingar så det kan vara svårt att delta i olika aktiviteter, tänk på detta när du planerar något!
Har du en tonåring med cancer, titta då här..
